Till dig/er som troget går in här och kollar...Kan inte vara särskilt upplyftande...Det händer inte mycket..
Jag har börjat skriva i min almenacka som jag fick av mamma när jag fyllde år. Den är inte stor men har en sida för varje dag....Det är svårt att fylla den lilla sidan...Det händer inte så mycket i mitt liv. Eller också gör det det fast jag inget märker. Det är klart att det hela tiden pågår processer i mitt huvud. Om vad jag vill, vad jag drömmer, vad jag har för mål, vart jag vill komma, vart jag vill gå, hur jag vill se ut och hur jag ser ut... Också barnen då. Där händer det ju saker hela tiden...Det är lätt att glömma det jag alltid vill minnas...Jag försöker skriva upp de små grejerna som ibland känns banala...Men om 15 år kanske jag tycker det är en stor grej...
Kanske jag sitter och är nostalgisk över att jag ibland blir helt hysterisk över att jag inte får vara i fred en sekund..Inte ens sitta på toa...Över att JAG minsann aldrig kan ligga i soffan en hel dag och vara bakis och glo på tv...Hela tiden ska jag vara beredd att serva, krama, blåsa, hjälpa, trösta, förklara, läsa, ja och vad allt det kan vara...Försöker jag blunda en stund är det någon som hoppar på mig...
Jag kanske kommer sakna det..Jag kanske kommer undra vem jag är utan allt det där...Och kanske jag kommer undra om de verkligen klarar sig utan mig och min omsorg.
Troligen blir det så...
Jag har gått ner 50 kg och det känns ganska fantastiskt fast det samtidig är svårt att förstå. Jag vet inte vad jag har för storlek längre. Handlade på postorder i en storlek jag trodde jag hade men det var på gränsen till för stort. Konstigt...
Det funkar väldigt bra att äta nu. Det är bara stress som inte går. Men annars går det bättre än någonsin. Det är nästan så jag är rädd att jag äter för mycket. Det känns som jätte portioner. Förrut kunde jag kanske få i mig 1 dl och nu äter jag nog 2. Men det är inte så mycket egentligen och nästan hälften är grönsaker som jag äntligen kan äta igen! Just nu har jag dille på tomater...Jag blir nervös om det inte finns tillräckligt med tomater hemma..Ungefär som när man rökte och hade för lite cigg kvar i paketet när affären var stängd...I december var det clementiner jag var tokig efter. Det är kanske C-vitaminen jag vill åt...Och vätskan troligen. Jag har svårt att få i mig tilräckligt med vätska och DET tror jag är boven till att jag är sötsugen stor del av dagen...
Nej nu vill LilleW ha sin mamma ifred....
Ska försöka återkomma om inte allt för avlägsen framtid...
