hmn hmn hmn

Jag skulle inte sätta mig här....Jaha...Skulle bara gå in på Fk's hemsida och begära tillfällig föräldrapenning....Dit har jag inte kommit än...
Hopplösa mamman...

Äntligen fredag

Och trista veckans slut....

Klockan har alldelens nyss slagit midnatt och jag sitter här igen fast jag borde sooova. Ledig imorgon, men det betyder ju inte sovmorgon eftersom lillkråka gärna vaknar kl 5 - 6. Och stor kråka vaknar helst inte för tidigt men ska till skolan...

Hade tänkt gå med M till badhuset imorgon efter skolan men har ingen som kan ta LilleW. Måste försöka till veckan. På söndag får mormor följa med som M stöd på simningen. Min mamma alltså. Jag jobbar kväll och H är med lilleW på minisim.

Vet inte vad vi ska hitta på imorgon riktigt..Måste försöka ta mig ut på förmiddagen med lilleW...Inte sätta mig framför datorn. Då försvinner tiden. Svisch så gick det ett par timmar...

Jag är mycket inne på viktdropp . Det är så intressant att läsa om andra som har gjort/väntar på magop. Framförallt att se foton på resultaten. Kanske är det jag en dag som har ett resultat att visa. Jag hoppas det.

Sumsumsum

Hela dagarna går jag och tänker på vad jag skulle kunna skriva i min blogg...Jaja hela dagarna kanske är att ta i...Ibland har jag riktigt bra idéer om jag får säga det själv och det måste jag väl få säga i min egen blogg...Men när jag väl sitter här så har det försvunnit..Puts väck vällingsäck...

Jag har alltid älskat att skriva och orden har varit på min sida, flutit med, låtit mig sväva,drömma,få ihop det. Allt som jag inte kan uttrycka muntligt kan jag skriva tiofalt... Förr alltså...Jag vet inte. Sen jag fick barn har jag tappat språket. Jag vet inte om det beror på det. Eller om det beror på att jag är så full av vardag att jag inte klarar av att sväva...Känner mig som albatrossen i Bernie och Bianca när han ska starta...Fast han får ju till det...Kanske får jag också det till slut...

Jag skulle ha lagt mig för länge sen. Min kropp och mitt huvud behöver sömn... Min kropp och mitt huvud skulle nog behöva ligga närmare en vuxen man...Men det ligger en tvååring ivägen..Och jag är alldelens för fantasilös för att komma på en lösning på det problemet...För 10 år sen hade det varit löst för länge sen...Men då låg det åandrasidan aldrig en tvååring ivägen...

Busunge var det ja....

Börjar jobba kl.14 idag. Blä! Har varit ledig i 3 dagar. Det är den stora fördelen med jobbet...Att jag ärledig ibland..Hahaha.
Lämnar LilleW på dagis 10.30 när jag jobbar kväll. Så han får äta och vila där, det blir helt bakvänt här annars - med mat och sova. Tur för mig att jag fick lite tid att rätta till blessyrerna han hunnit med på förmiddagen. Lilla goa busungen min.. Kan ju inte bli arg eftersom jag känner mig skyldig i min brist på uppmärksamhet.

Jag släppte in han ensam i M's rum. Vilken lycka för en 2-åring att husera i storebrors rum!!!! M's magnetlåda åkte ut över golvet, en massa magnetiska kulor och stavar överallt. Plockade isär en LEGO polisbuss (jag hittade som lyckligtvis ritningen och kunde bygga ihop den igen...Tur för mig det...) och gick senare ut i vardagsrummet och ritade med en svartatavlankrita på väggen. Det gick som tur var lätt att få bort...Stackars barn en så oengagerad mamma som inte märker något...

Jag fick till en linssoppa igår. Linserna räckte precis, det blev inte alls så dumt. Har tänkt jag ska försöka prova på olika recept på soppa så jag har något gott att leva på efter op. Efter 4 veckor med nutrilett eller liknande måste det ju vara underbart att börja äta vanlig soppa... Men jag ser faktiskt fram mot flytperioden. Då är det inte långt kvar sen..Till op..

Nej nu måste jag förbereda mig för kvällen.

Hembakat och busungar

Vad gott det var med hembakat bröd. Varför gör jag inte det oftare??? Snygga blir de inte mina bakverk men goda!



Jag tänkte prova på att göra linssoppa till middag. Har aldrig gjort det. När jag tittade i skafferiet (eller skåpet då...något skafferi är det inte precis...) så hade vi inte så mycket röda linser kvar.



Tog med mig LilleW på cykeln och trampade iväg till Pekås. Behövde lite mer än linser... Några linser hittade jag inte. Kunde gått till Ica för där vet jag att det finns...Men det är inte precis någon fröjd att ha med sig LilleW. Särskilt inte när det börjar närma sig lunchdags. Han är ett charmigt litet troll, men när han missförstår mig och blir arg eller ledsen och slänger sig på golvet/marken är det inte kul att vara jag....

Jag längtar tills det är över den här tiden av ständiga känsloutbrott och missförstånd. Hoppas det blir lugnare när vi förstår varandra bättre. Vill mig minnas att det blev bättre i 3-års åldern. Kan inte riktigt veta eftersom LilleW är mer tempramentsfull än M. Minnet sviker lite. Jag minns att jag tyckte det var jobbigt under perioden 1,5 till 3 år. Fast samtidigt tycker jag att M är och har alltid varit lugn... Och resonerbar...Vill väl bara minnas det...
På dagis är LilleW en glad och charmig buse. Har inte alls sånna utbrott som hemma. Naturligtvis är han världens charmigaste lilla buse här hemma med, bara lite mer känslosam.

Huslig

Det blev inget badhus för mig och M. Han kom hem från mormor med världens hosta. Däremot fick Heman ta med sig lilleW. Det var inte meningen att föräldrar skulle vara med i poolen, men H var med ändå. Jag tänkte gå med M senare i veckan om han är bättre så han får vänja sig igen. Och jag får öva att gå i baddräkt.

Jag bakade bullar istället igår. De är mycket goda och kaloririka. Riktigt smör. Mycket kanel och socker.

Nu ska jag ta hand om en havregyntekakedeg.... Jag är så huslig så...

Badhusskräck

Idag börjar simskolan igen. M börjar silverfisken för andra gången. Får se hur det går denna gången. Han började där förra terminen, men det var han inte alls redo för. Hoppa ner på djupt vatten utan att nån står och tar emot och sen simma 15 meter. Han fick en chock och tyckte inte alls det var roligt längre. Efter 3 gånger bad jag att han skulle få byta till guldpingvinen och det blev bättre. Han kan simma 25 meter men han känner sig rädd där han inte bottnar.

Jag känner mig skyldig som inte varit med han i badhuset och övat... Jag hatar att gå omkring i baddräkt...Eller egentligen så hatar jag att folk tittar på mig, fnissar och viskar. Det behöver inte bli så jag vet, men tanken är inte rolig. I vilket fall så har jag anmält W till minisim och då måste vi ju vara med. Han börjar också idag. Min älskade har inte heller någon stor lust att gå i badbyxor...Jag vet inte vem av oss som ska våga först....

Samtal och vänner

Igår hade jag medarbetarsamtal med chefen. Det gick bra, fast jag inte kände mig det minsta laddad. Annars brukar jag vara det. Men det gick ju bra ändå. Jag gick in med en positiv inställnimng. Chefen sa att jag kommer få mer än medel i löneökning och det känns bra, så klart. Nyfiken vad det blir....

Jag har mist en vän... Hon har gjort slut med mig...Eller så var det jag. Eller, det var hon som började, fast hon anser att det var jag.... Gud vilket krångel! Jag hade i vilket fall bestämt mig innan för att jag tar inte mer skit. Det har hänt förr...Jag brukar ha överseende, rätta till, förstå och tassa på tå...Som jag alltid gjort...I hela mitt liv. Och det är en av anledningarna till att jag blev tjock. Att jag tar skit och äter mig bort från smärtan.
Just nu känner jag mig ilsken och ledsen över att hon inte vill förstå mig eller lyssna på vad jag säger. Att hon ger mig egenskapen "långsint skitstövel som inte bryr mig". Allt jag säger vänder och vrider hon på till sin egen fördel och till att få mig ner i dyn där sånna som jag hör hemma. Hela jag skriker just nu efter att få försvara mig, jag har bestämt mig för att låta bli. Det är ingen ide' , hon kommer vända på det med...Så nu är det slut med den tiden då hon fanns i mitt liv. Över 30år.

Jag har andra vänner som ser mig, som tycker om mig, som inte skäller ut mig så fort jag säger nej eller missar att svara på ett sms...

Goaste pojken

I kväll var han trött och ledsen över sitt lego som aldrig blir färdig byggt och kompisarna som ändrar om hans gubbar...Lilla gubben....
"Kan du inte lägga dig här hos mig, mamma ? Det var ju jättelänge sen du gjorde det"
Gnag gnag i mammasamvetet.... Alltid är man trött och sur....
La mig ner hos snusmumriken och han började som vanligt att prata och fundera och spekulera. Och om lillebror.
"Jag fick inte följa med när du skulle få fram den där lillebror så jag fick åka till mormor men sen fick jag komma dit när han kommit ut och då låg han där och sov.."
"Ja,och du tyckte han var så söt"
"Ja,han var den finaste bäbisen, då kunde jag aldrig tro att han skulle bli en sån busunge...Ett litet odjur blev han"
"Mmm men han tycker väldigt mycket om dig"
"Jag vet" Sa storebror med stolthet i rösten..
Sen låg vi tysta ett tag och jag somnade nog till och snarkade lite. Gosepojken puttade på mig och sa: "men mamma, du kan inte sova här! Då kanske jag väcker dig i morgon på din födelsedag! Du får sova i din egen säng! Baraligga här och vara vaken!"

Herre Gud vad jag älskar mina barn!

Äntligen

Igår ringde en dam från Torsby sjukhus och frågade om jag var intresserad av att gå den förberedande kursen inför operationen. SJÄLVKLART!!!!! sa jag. Äntligen händer det något. I slutet på februari. Nu kan operationen inte vara så jätte långt borta. Jag har hoppats på att det ska bli i maj, Men så har jag läst i tidningen om nedskärningar och operationsstopp och uppsägningar och överbeläggningar.... Senast igår tänkte jag att jag får nog vänta... Måste förbereda mig på det.
Jag längtar efter operationen, jag som varit emot det, jag som tänkt att jag måste klara det själv... Som jag alltid måste klara allt själv... Inte be om hjälp... Inte vara svag.... Men jag kan ju inte själv... Jag är en fara för mig själv.... Jag tar inte hand om mig....Jag har inte tagit hand om mig... Men jag ska! Resten av mitt liv ska jag.

Tid och ork

Det känns som jag har mindre tid än andra och mindre ork. Förstår ju att det inte är så men det känns så. Jag hinner aldrig med det jag vill, så mycket jag vill och så lite jag hinner eller orkar. Ibland undrar jag om det beror på övervikten...Orken, ja det är säkert så men tiden... Jag skulle ju inte ha mer tid...Men jag kanske skulle orka mer på kortare tid...Vet inte...
Det stod i mitt horoskop idag att jag måste ta hjälp utifrån för att hinna med mig själv.... Det var ju sant för en gångs skull.... Men av vem då??? Ja ,gubben ja... Han behöver också tid och ork...Vi pratade om att schemalägga tid för träning, att vi tar varannan dag var..Men det blev ju inget med det... Det känns som jag måste börja träna. Jag vill - jag mår så bra när jag tränar.

Skulle vilja gå ner i tid. Det är så himla tungt att jobba heltid i vården. Det sliter både fysiskt och psykiskt. Jag har varit så trött på jobbet. Det tar emot att gå dit. Jag räknar dagarna tills jag är ledig igen. Har aldrig kännt så inför jobbet förr. Nog för att jag periodvis har varit less men inte som nu. Idag provade vi på ett nytt schemasystem och det var faktiskt riktigt roligt. Det blev något nytt. Lite annorlunda.Det piggar upp.
Jag har aldrig arbetat så länge på en och samma arbetsplats någonsin. 6 år...Med 1 års föräldraledigt. 1,5 år max sen är det dags att göra något annorlunda. Ny arbetsplats eller plugga. Inte konstigt då att jag liiiider nu...
Jag har valt det säkra före det osäkra sen jag fick barn för 7 år sen. Innan var jag iaf lite modig.. Lite våghalsig.

Jag kanske ska våga vara modig igen, lite våghalsig....