Hela dagarna går jag och tänker på vad jag skulle kunna skriva i min blogg...Jaja hela dagarna kanske är att ta i...Ibland har jag riktigt bra idéer om jag får säga det själv och det måste jag väl få säga i min egen blogg...Men när jag väl sitter här så har det försvunnit..Puts väck vällingsäck...
Jag har alltid älskat att skriva och orden har varit på min sida, flutit med, låtit mig sväva,drömma,få ihop det. Allt som jag inte kan uttrycka muntligt kan jag skriva tiofalt... Förr alltså...Jag vet inte. Sen jag fick barn har jag tappat språket. Jag vet inte om det beror på det. Eller om det beror på att jag är så full av vardag att jag inte klarar av att sväva...Känner mig som albatrossen i Bernie och Bianca när han ska starta...Fast han får ju till det...Kanske får jag också det till slut...
Jag skulle ha lagt mig för länge sen. Min kropp och mitt huvud behöver sömn... Min kropp och mitt huvud skulle nog behöva ligga närmare en vuxen man...Men det ligger en tvååring ivägen..Och jag är alldelens för fantasilös för att komma på en lösning på det problemet...För 10 år sen hade det varit löst för länge sen...Men då låg det åandrasidan aldrig en tvååring ivägen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar