Den bara går. Jag vill så gärna skriva oftare, men får liksom inte till det. Det pågår processer i mitt huvud hela tiden som jag vill få ur mig...Men när jag väl får lite tid så är det blankt i hjärnan. Jag skulle nog behöva en diktafon att gå och prata i...Det ser väl inte så konstigt ut nu för tiden när alla människor ser ut att gå och prata med sig själva...
I helgen var vi i Skara sommarland med grannfamiljen. Det var jättetrevligt för både vuxna och barn trots regn och kyla. Lördagen var regnig. söndagen var tidvis sol men kyligt i luften. De blivande 9 åringarna fick springa fritt på nöjesfältet och på campingen med walkietalkie. Det var en fantastiskt bra idé att ha med dem, vem det nu var som kom på det.
Jag har varit ledig tisdag och onsdag. Första dagen åkte jag och barnen till mamma/mormor. Vi var och hälsade på farfar. Det är svårt för M att farfar inte är den samme. De har haft så mycket tillsammans de två. Det är sorgligt att det blev som det blev. Man kan liksom inte fatta vad fort livet kan förändras från den ena dagen till den andra eller till och med från den ena timmen till den andre. Livet är skört men vackert...
Igår hade vi en fin dag tillsammans, barnen och jag. Vi cyklade till Mariebergskogen och spenderade flera timmar där. Det är verkligen ett fint ställe att vara på. På kvällen grillade vi korv på Orrleken och barnen badade.
Här hemma är det stökigt och dammigt men jag orkar inte bry mig när solen skiner. Vill hellre vara med barnen ute.
Imorgon är det midsommarafton. Den ska vi fira tillsammans med grannarna som förra året. Det blir nog bra det. Jag jobbar till 14 men det får väl gå ändå!
Trevlig midsommar!
