Jag är så ledsen...
Och jag kan inget göra...
Jag vill...
Det känns så orättvist...
Fast jag vet inte vem det skulle vara rättvist för...
Jag tänker på "farfar", jag tänker på mamma, jag tänker på mina barn..
Jag vill att de ska slippa det här..
Jag vill inte...
Jag vill att allt ska bli bra...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar